Lite nytt, lite kallt och lite blött.

Så kan väl helgen sammanfattas.
I fredags var vi mest trötta. Åt mackor till kvällsmat, chips i soffan och somnade framför ett avsnitt av Homeland. I lördags snabbade vi oss på morgonkvisten och åkte till torget där vi hämtade upp glutenfritt bröd från Lysings bageri i deras frysbil. Sedan hälsade vi på Jossan och Rolle i deras fräscha och fina nybygge de håller på med uppe på Samset. Sist vi var där var det mest ett skal. Nu hade de kommit så mycket längre. Dags att sätta in kök och börja med badrum nu. Vi åkte sedan hem till dem och fikade och pratade en massa. Vi gjorde en del ärenden på hemvägen och det slutade med en sen pizza lunch här hemma.

Vi vilade lite och sedan drog vi hela familjen till ishallen och åkte skridskor i en timma. Viggo försökte litegrann men gillade mest att bli runtskjutsad på en "säl". Även Minna älskade det så hon var helt skogstokig när vi efter en timma skulle åka hem. Vi fick hålla henne för annars rymde hon in på isen igen.

Idag har pappa och Britt med deras hund Betty varit här. Vi bjöd på Kålpudding och kärleksmums. De ville komma och säga hej nu innan vi åker till Thailand. Efter det blev det spabad för barnen och Minna testade det för första gången. Behöver jag säga att hon precis som i ishallen var mäktigt arg när vi plockade upp henne ur poolen.

Dubbla ridskolor

Hela december red Elsa två pass i veckan. Då var det för att hon hade missat tre tillfällen under hösten och fick tillfälle att rida igen en annan dag i veckan.

Nu beror det på att vi beslutat att hon ska börja rida på Vissmålen istället och då är det fyra uppsägningsgånger i Bratteborg så hon rider i Bratteborg på måndagar och Vissmålen på onsdagar. Fast denna veckan är det sista gången dubbelt. Skönt! För det är rätt stressigt att hinna till stallet ombytta och klara till 16.30 två dagar i veckan.

Elsa med hästen Pascha på Vissmålens ridskola

Kroatbesök och slalom

Vilken helg! På lördagen fick vi besök av Dejana och Mato och deras lille Theo. Det var riktigt kul för det var så längesedan vi sågs. Deras Theo var det minsann drag på. Han var överallt och ingenstans, men så söt och glad. Han la mammas telefon i en stövel i vårt skåp (tog ett tag att hitta) som slutkläm på en härlig eftermiddag med mat och kaffe och en massa prat för att komma ifatt allt som hänt.

I söndags lämnade vi Minna hos farmor och farfar och åkte till kyllåsbacken för lite skidor. Vilken fullträff! Elsa var lite vinglig första åket sedan satt det som en smäck. Upp och ned i flera timmar. Hon är jätteduktig. Viggo övade vi med längst ned i backen. Och visst, han var mer med på banan i år men tröttande rätt snabbt. Efter lunch och en massa tjat fick Ola med sig honom upp i backen. De testade att åka med sele men då la han sig bara bakåt. Till slut åkte Ola med honom mellan benen och det var roligt. Han sken som en sol och ville genast åka igen. Kul!

Extra roligt var att grannen Elin och Elsas kompis Meya var där. Och sedan kom Karl, Karin, Nils och Sally plus ett par till vi kände. Härlig dag och vi grillade hamburgare.

Pussel

Den här damen har blivit en hejare på att lägga pussel nu och hon kan dricka ur vanliga glas. Det går fort framåt!

Kusin vitamin

Min kusin (min enda på mammas sida) var här hela fredagen, så skoj!
Grabbarna Simon och Oskar är två riktiga härliga unga killar.

Först var vi i backen uppe på Taberg och åkte snowracer. Full fart! Tyvärr tyckte den minsta av oss att det var riktigt tråkigt och grät mest hela tiden. Det var ruggigt kallt denna dag, runt 12 minusgrader, så vi var bara där någon timma innan vi åkte hemåt igen. Boris hade med sig en present, ett zombiememory. Så medans vi lagade lunch spelade han, Elsa och Simon det. Under tiden dök broder Roger också upp. Vi åt flygande Jacob, fikade och pratade om ditt och datt innan de satte sig i bilen hem till Korskrog igen framåt 17-tiden igen. Nästa gång åker vi dit.

När de hade åkt började Ola att packa för han skulle åka till Sydkorea på lördagen. En vecka själv igen med de små. Hej och hå!

OGGIV

Bara måste visa er denna och dokumentera. Hur underbart är det inte när Viggo kommer hem med den här mönstermasken som är döpt till OGGIV (nästan rätt fast helt tvärtom).

Viggo säger så många roliga saker nu för tiden. På nyårsafton vid frukosten beskrev han världen som såhär: Världen, det är Vaggeryd, Sverige och det stökiga Island.

Likaså sa han när vi var på väg hem från dagis förra veckan:

V: Nu är det bara tre dagar kvar till mitt födelsedagskalas (han fick under ett par dagar där dille på att planera och prata om sitt födelsedagskalas hela tiden)

Jag: Nej Viggo, inte tre dagar, men tre månader. Det är ungefär 100 dagar det.

V: Näe om 100 dagar är vi döda!

Känns hoppfullt=) Men jag kan ju inte lova honom att så är inte fallet, men det får vi verkligen inte tro.