Nu rör vi på oss

I tisdags knäckte Minna koden för hur man tar sig framåt. Hon kryper inte klockrent utan det är något mellanting av att krypa, småskutta och åla sig fram. Hon halvsitter lite emellanåt också så inom kort klarar hon nog att sitta själv.

Så nu är det slut på lugnet. Man ser tydligt hur hon ser saker hon vill åt och sedan ålar hon iväg. Nu ska vi lära Viggo och Elsa vikten av att alltid ta upp små saker från golvet och helst inte alls lägga dem där från första början. Det blir knivigt. Minna har redan satt ett mjukt my little ponny klistermärke i halsen.

Hon har även fått smak för att stöka till, riva ut saker och böka runt. Hualigen, som om det inte är nog med stök liksom. Nu börjar trean också, haha.

Tand nr 2 i underkäken har också tittat fram nu förresten. Dock verkar det inte medfört lika mycket smärta som första tanden. Skönt för henne!