Skolavslutning

I fredags var det då dags för Elsas första skolavslutning. Jag hade tagit ledigt så hela familjen for dit och även farmor och farfar dök upp. Perfekt, för båda Minna och Viggo satt i deras knän under större delen av tiden i kyrkan. Ingen ställde till med kaos som tur var.

Vilka fina ungar! Så glada, förväntansfulla och finklädda. De sjöng sånger i vanlig anda och Elsa såg så glad ut. Dagen innan tappade hon också sin andra framtand i överkäken så det gjorde henne extra glad tror jag. De har hela året räknat tappade tänder i klassen och hade siktet inställt på drygt 70, men i torsdags när de gick från skolan hade de bara nått upp till 59. Så gissa om det var viktigt att efter cermonin springa till lärarna Kristina och Catharina och visa upp gluggen. Så 60 totalt blev det.

Jag blir alltid så gråtmild på skolavslutningar, nostalgisk är väl rätt ordet. När treorna sjöng och tackade för åren på Taheskolan fick jag tänka på typ falukorv och potatismos för att inte börja gråta högt. Vilken lipsill jag är.

Efteråt hämtade vi förbeställda räkmackor från Tabergstoppen och åkte alla hem till oss och åt. Jag hade bakat kärleksmums till kaffet. Elsa fick blommor av farmor och farfar och jag och Ola gav henne ett litet ridläger i skolavslutningspresent. Det är samma lilla miniridläger som hon var på förra året, i Ölmstad. Men det är inte förrän sista helgen innan skolan börjar igen.