Elsa funderar och sjunger

Igår när Elsa var på Minisim så skulle vi gå på toaletten. Hon pratar väldigt mycket om just det här med pojk och flicktoalett. Vad visar skylten? Får flickor gå här? Får pojkar gå här?

I samband med det fick hon syn på en nödutgångsskylt, pekade och sa: Titta mamma, där är det en pojke. Ska den pojken gå ned? Vart ska han gå ned nånstans?

Väl inne i omklädningsrummet sjöng hon en egenkomponerad sång. Hon sjöng: Mamma är FÖR snäll...om och om igen. Jag frågade: Tycker du att jag är FÖR snäll? Men mamma, jag sjunger ju bara lite. Du är INTE FÖR snäll, inte alls!
Nähä, där ser man, vilken tur då! =)

Slut

Nu är det slut på ammandet. Viggo drack sin sista slurk bröstmjölk i söndags morse. Jag har märkt att han inte står sig alls på den morgonmåltiden så nu får det bli en flaska välling på morgonkvisten istället.

Så var det med det. Oj vad tiden går fort! Viggo är en stor kille nu!

Skridskoprinsessan

Igår packade hela familjen väskan och gick till Taheskolan där det finns en fin spolad is. Det var dags för Elsa att för första gången stå på ett par skridskor. Vi hade fått låna skridskor av några vänner i Nässjö och i veckan köpte jag en hjälm till henne.

Vi var beredda på att hon skulla grina, vara sur och inte alls tycka det var roligt. Men vad hon kämpade. Hon for upp och ned som Bambi på hal is, men hon skrattade mest och tyckte det var roligt. Hon orkade ju inte så länge förstås men första försöket fick verkligen tummen upp och jag och Ola var mycket stolta över lilltjejen. Jag lånade grannens skridskor och klev ut på isen för första gången på minst 15 år. Åh hej o hå vad obehagligt och vingligt, men roligt. Så nu ska jag köpa skridskor och hjälm jag med. Även Ola ska köpa så vi har utrustning allihopa. Då kan man lätt gå iväg en timma och åka lite när vädret tillåter.

När vi kom hem ställde sig Elsa för första gången på ett par skidor men jag tror inte det var riktigt läge för det eftersom hon nog var lite frusen och redan trött efter skridskopremiären. Hon tyckte det var svårt, skidorna korsade varann och det var svårt att staka sig fram. Så vi avslutade det hela ganska kvickt och gick in och värmde oss istället. Men nu har hon i alla fall prövat. Så himla tråkigt att snön nu töar bort. Nu när vi har både skridskor och skidor till Elsa här hemma.

Det artar sig

 Jag är nu 9 månader gammal.

Jag vet att jag är en sådan som tar tid på mig. Det tog mig 9 veckor att lära mig äta gröt, men nu älskar jag det. Det är det bästa jag vet. Välling tycker jag inte är en lika stor smaksensation direkt, men jag jobbar på det. Majsvälling står på menyn varje dag så jag har inte så mycket till val verkar det som. Bättre är det med bröstmjölksersättning, den smakar sött och gott!

Jag har börjat lära mig att äta lite annan mat också och faktiskt så börjar det slinka ned lättare och lättare, men bäst är ju om det blandas med fruktpuré. Den första burkmaten som serverades var majs/potatis, morot och palsternacka/potatis. Det enda ätbara av det var ju majs/potatis!. Men om mamma gjorde egen puré av morot och palsternacka smakade det betydligt bättre. Hon har även gjort potatis, broccoli och blomkål. Blomkål tycker jag inte så värst mycket om, men de övriga funkar ganska bra. Sedan testade vi lasagne och spaghetti och köttfärssås på burk. Det smakade inte alls gott. Nu efter 6 veckor kan jag tycka att det är okej att äta biff stroganoff, kyckling och grönsaker samt fiskgryta. Kanske ska jag snart testa lite spaghetti igen och se om det smakar bättre än sist.

Banan har jag lärt mig äta nu. Fruktmos är ju toppen!

Skam den som ger sig, men mamma har fått ha lite tålamod. Hon säger att systra mi var mycket snabbare på att lära sig äta mat, men vem bryr sig? Bröstmjölk får jag bara en gång om dagen. Hon är snål mamma!

Lillsnillet spekulerar

Elsa: Är min stol av plast eller?
Jag: Nej av trä, precis som bordet och de här stolarna. Fast din stol är målad.
Elsa: Jaha
Jag: De kommer från träden som du ser ute, av träd gör man möbler.
Elsa: Mamma, jag ser träd (tittar ut)
Tyst en liten stund.
Elsa: Nu pratar vi bilar!
Elsa: Bensinen, kommer den ut på marken?
Jag: Du menar när man tankar, om bensinen kommer ut från marken?

Hon bara suger i sig fakta nu och vill gärna veta hur saker och ting fungerar och börjar förstå att saker och ting är olika, såsom plast, porslin, glas och trä.

Finns toalett?

Hade en rolig konversation med Elsa nu när hon skulle sova.
Jag: När du var liten bodde vi någon annanstans, i ett hus inne i stan.
Elsa: Jaha precis som mitt dockskåp.
Jag: Nja, inte riktigt men vi hade tre rum och kök.
Elsa: Finns toalett där?
Jag: Ja. I alla fall så bodde vi där till du var lite mer än 1 år.
Elsa: Menar du som Thailand? Menar du som Bangkok?
Jag: Nej.

Varpå Elsa slänger sig raklång i sängen och utbrister: Jag blir helt svettig!

Att vara rörlig

Viggo far runt i sin gåstol som attan och hittar på hyss. Vad finns i det här skåpet? Vad når jag på bordet, vad smakar växten? Han gillar verkligen sin gåstol nu, han känner nog frihet när han kan susa runt på egen hand eftersom han inte kan krypa.

Nu ska vi se, vad har vi här för kul grejer då?

Här är en perfekt plats! Samtidigt som jag kan äta på och dra i busken har jag god utsikt över grannarnas garageuppfart!

Lillebror

Viggo sov sin första natt borta i lördags. Vi var på en venetiansk maskeradbal i Linköping så Elsa var hos farmor och farfar och Viggo hos Catti och Eje. Allt gick så bra så bra. Härligt att höra att han trivs även hos andra. Han hade ätit, sovit och varit en glad liten kille. Han är ju nu 8,5 månad men kryper gör han inte än. Tycker dock att han börjat röra sig mer då han ligger på mage, snurrar runt på stället eller skjuter sig bakåt. Tidigare låg han som en säl med benen i stel position lite ovan mark och rörde sig inte en centimeter. Nu har nog insikten att han faktiskt kan förflytta sig så sakteliga börjat komma. I dagarna har han också börjat ta små steg när man går med honom. Det är också nytt. OCH han älskar det. Att gå runt på egna ben är höjden av lycka, hela han strålar. Vem vet, han kanske skippar krypandet och går direkt istället.

Nallen

Elsas följeslagare heter Nallen. Hon fick honom när hon bara var 5 dagar gammal och har följt med henne överallt sedan dess. Den har till och med varit i Malaysia och Thailand.

Nu för tiden är den inte riktigt lika viktig och behöver inte följa med överallt, men idag ville hon ha med den till dagis. Vi tog med den och la den under barnvagnen eftersom hon skulle cykla. Sedan glömde vi ju ta med den in så klart. När jag sedan hämtade Elsa sa de att hon blivit så ledsen för hon ville ha nallen då de skulle ha bokstund. Hon hade pratat om det redan tidigt på dagen att vid bokstunden så skulle hon minsann gosa med sin nalle. Fatta vilken besvikelse när den inte låg på hennes plats i kapprummet. Hon hade gråtit så pass att hon hade fått följa med en av fröknarna till ett annat rum för att inte störa bokstunden.
Det är svårt att förstå att ett litet gosedjur kan vara så viktigt, men den där nallen ger glädje, trygghet och tröst i allra högsta grad. Elsa har förresten börjat fråga om ord: Vad står det där? Och så känner hon igen E som i Elsa. Tänk vad stor hon börjar bli!

Hej 2013

Jaha kl är morgon så här på nyårsdagen. Jag och Viggo sitter i soffan. Ola och Elsa sover. Elsa kommer nog sova länge för hon var uppe till nästan klockan ett inatt. Vi firade nyår med Olas kusiner så Elsa och hennes sysslingar Elin och Nova lekte hela kvällen nästan helt utan att bråka. Elsa hade så roligt! De var så fantastiskt fina i sina söta kläder.

Det var en lugn och trevlig kväll med god mat och lite raketer. Trist att det regnade precis hela dagen och blåste dock, men det kan man ju inte styra över.

Nu får vi se om det händer något oväntat under 2013. Och jag hoppas verkligen det bara är oväntade roliga saker förstås.

GOTT NYTT ÅR!

JULAFTON

Den här julen var vi hemma hos min pappa och Britt i Söramålen hemma i Tranås. Det mest fantastiska var väl ända all snö ute. Så himla fint!

Roligt var också att min mamma och min bror var med oss på julafton. Förutom dem så var det min farbror Lennart och hans familj (Carina och Evelina) Vi hade det mysigt och bra, åt julmat, tittade på Kalle Anka, fick besök av tomten, öppnade paket, fikade och spelade paketspel. Ungarna fick otroligt många paket men nästan bara bra saker. Det tackar vi för! Vi stannade sedan över en natt och dagen därpå åkte vi plastsäck i backen nedanför huset.