Igår packade hela familjen väskan och gick till Taheskolan där det finns en fin spolad is. Det var dags för Elsa att för första gången stå på ett par skridskor. Vi hade fått låna skridskor av några vänner i Nässjö och i veckan köpte jag en hjälm till henne.
Vi var beredda på att hon skulla grina, vara sur och inte alls tycka det var roligt. Men vad hon kämpade. Hon for upp och ned som Bambi på hal is, men hon skrattade mest och tyckte det var roligt. Hon orkade ju inte så länge förstås men första försöket fick verkligen tummen upp och jag och Ola var mycket stolta över lilltjejen. Jag lånade grannens skridskor och klev ut på isen för första gången på minst 15 år. Åh hej o hå vad obehagligt och vingligt, men roligt. Så nu ska jag köpa skridskor och hjälm jag med. Även Ola ska köpa så vi har utrustning allihopa. Då kan man lätt gå iväg en timma och åka lite när vädret tillåter.
När vi kom hem ställde sig Elsa för första gången på ett par skidor men jag tror inte det var riktigt läge för det eftersom hon nog var lite frusen och redan trött efter skridskopremiären. Hon tyckte det var svårt, skidorna korsade varann och det var svårt att staka sig fram. Så vi avslutade det hela ganska kvickt och gick in och värmde oss istället. Men nu har hon i alla fall prövat. Så himla tråkigt att snön nu töar bort. Nu när vi har både skridskor och skidor till Elsa här hemma.
Kul, jag har precis införskaffat mig ett par också. Undrar vem som kommer vara mest bambi. Jag eller Meya?
SvaraRaderaMan kan ju konstatera att de är något mer avslappnade i sin stil trots att de aldrig stått på ett par skridskor...än vi gamlingar...stel och livrädd=)
SvaraRadera